(Långt inlägg. Inte bara om träningen, utan många av mina tankar och rädslor i hoppning också...)

Väl i stallet var det dags för Anna hoppning! :D Banhoppningsträning stog på schemat :)


Min ponny var verkligen jättejobbig i början! :O Stel, hetsig, olydig...

Började hoppa på 2 småhinder. 60 cm mabe.. Fick en sån hemsk känsla. Kände bara att jag verkligen inte ville! Inte ville misslyckas...
    Jag ställer otroligt höga krav på mig sj... Att jag Måste komma rätt till hinden. Måste sitta rätt. Måste rida rätt. Kraven blir för stora och jag tycker att allting är läskigt och tråkigt, jobbigt...

Hade lust att bara hoppa av allt. Träningen, tävlingarna, Div 1, specialidrotten... Kanske låter löjligt, men har känt så länge nu. Alltså inte att jag vill hoppa av allt, utan bara att hoppning är läskigt och tråkigt... Och allt tack vare kraven jag ställer på mig sj.

Allt började på tävlingarna. Eftersom jag inte kunde (vilket jag TYCKTE att jag Borde kunna) se avstånd långt ifrån hindret. Ledde till att vi kom fel o vägrade o massa... Jag ursäktade mig länge med att jag inte vill komma fel för att jag inte vill att Akley ska krascha o göra sig illa. Men sanningen har jag kommit på nu är att jag inte vill göra fel.. Jag Vill komma rätt. Tänker på vad alla andra ska tycka annars...

Larvigt egentligen. För hur många kommer rätt hela tiden? Inte många. Men det känns som alla förutom jag...

Iaf, de där 2 små hindrena var hemska! :S Hatar små hinder. Man kommer helt fel på dem o de blir ryckigt o dåligt. Man vet inte alls hur nära man ska hoppa av o språnget blir pyttelitet och illa x)


Allt släppte dock då vi hoppade 3 andra hinder i följd! mitt emellan de 2 första hindrena lyssnade akley plötsligt på förhållningen och jag blev så förvånad, stolt o glad att jag tkt det var kul att hoppa igen xD Känns lite säkrare när hon lyssnar för då vet jag att jag kan göra något i sista minuten om vi ligger helt skit, svårare att göra nåt när hon sticker... Hindrena kanske var 85 cm? Ingen aning för kolla inte, men språnget blev lite rundare och lättare :)

Sen när vi började hoppa bana på ca 1 m kändes allt jättelätt och jag bara RED! xD Visst tänkte jag nån gång: onej, hur ska vi komma nu? Jättelång anridning, kom inte fel vad du än gör!!! :S Men det släppte och allt flöt! :D Dock rättade hon inte galoppen mellan näst sista o sista hindret förns vi svängde upp mot hindret, så blev lite orytmiskt och sen låg vi jättestort. Men sa åt akley att hoppa av och hon gjorde det!? :D Jag var såklart lite kvar i "utifall-att" positionen. Men lät tyglarna löpa så det ordnade sig :)

Anna var jättenöjd efteråt =) Lite olikt henne, hon brukar alltid kunna klaga på nåt xD haha!

Andra rundan när vi hoppade bana la Anna till omhoppningen. Fick hoppa på Linda o Zobras höjd, runt 1.10 på allt. O det kändes SÅ bra! :D

O var grymt kul att hoppa omhoppning! men i stridens hetta (som Anna sa) så Glömde jag att tänka eller räkna språng, utan jag bara drev o red som en galning, som besatt xD hahahah! xD

Iaf, först hade Anna glömt ändra avstånden i kombinationen xD Kändes bara lite långt, men ändå rätt normalt :) Jag har C-ponny, det var storhäst avstånd xD Plus att Knekten lyckats trycka in 2 språng mellan på nåt sätt o akley gick på 1! :O
Sen var det 6-7 galoppsprång mellan kombinationen o ett räcke i "omhoppningen" men vi var så igång o i full fart o jag tänkte inte på det, Akley gick nästan på 5 xD Nästan. Fick in ett 6:e o så blev det lite knäppt när jag hamnade på snedden xD Tog om det sen :)

Haha! O det ända Anna sa var "Du har en rätt storgalopperad ponny?" xD Sen frågade hon även om 1.10 verkligen var MSV? "Ser ju busenkelt ut" :D 

Och det är det, för Akeley :) Värre för mig, eller mig med Tankar, Måsten o Ångest. Mig utan dessa är det, det! XD



Men roligt egentligen att jag är skiträdd för att hoppa 2 små hinder på 60, men tycker det är asroligt och ínte alls läskigt med en hel bana på 1.10 xD


Hittade bilder från valåsen i somras :)